Gips- eller cementputs – vad är bäst för att jämna ut väggar?
Innehåll:
Bostadsägare vill ofta spara pengar på renoveringar och tar sig an arbetet själva. Nybörjare inom bygg kan undra vilken puts som är bäst, gips- eller cementbaserad. Vissa vill spara på materialinköpet, medan andra bryr sig mer om kvaliteten. Oavsett är det bäst att sätta sig in i byggnadsblandningarnas egenskaper innan man köper dem och börjar arbeta.
Vad är gipsputs
Gipsputs säljs som en torr blandning som efter uppblandning blir en elastisk vit massa. Materialet appliceras på tegel, betong eller trä för att jämna ut ojämnheter, skarvar och djupa sprickor. Det är bekvämt att arbeta med denna spackelmassa på väggar och tak eftersom den är plastisk och lätt att applicera. Man bör dock tänka på att gips bara kan användas i utrymmen med normal luftfuktighet.

Gipspulver är ett naturligt mineral. Råmaterialet genomgår först högtemperaturbehandling, sedan mals det. Förutom gips innehåller blandningen polymera tillsatser och olika fyllmedel.
Jämfört med cementbaserat bruk är gipsspackel mer ekonomiskt i förbrukningen, vilket gör putsen billigare. Mängden material som används beror direkt på hur många defekter (gropar, sprickor) och nivåskillnader den yta som ska putsas har.
Användningsområde, typer av gipsputs
Materialet är populärt vid inomhusrenoveringar eftersom det är miljövänligt. Gipsbruk används för att jämna ut väggar av tegel, betong, not- och fjärrplattor samt lättbetongblock. Blandningen används inte till fasader eller väggar i ouppvärmda utrymmen; den får inte heller användas i fuktiga källare eller vindsutrymmen.
Skillnaden i fyllmedlets partikelstorlek avgör blandningstyperna. Den finns i:
- grovfraktion – används där ett tjockt skikt (över 50 mm) behövs;
- medelfraktion – den mest efterfrågade typen, som används för att jämna ut betydande ojämnheter på väggar och tak (skikttjocklek upp till 50 mm);
- finfraktion – används för tunn putsning (högst 8–10 mm).
Gipsbaserad puts klassificeras också beroende på appliceringsmetod. Materialet kan appliceras för hand eller mekaniskt – med hjälp av speciella maskiner eller tryckluftsutrustning.
Med en grovkornig blandning skapar man ett basskikt som senare spacklas, täcks med paneler eller annan beklädnad. Finkornig gips används för ytbehandling. Blandningarna delas in efter användningsområde. Vissa appliceras endast på vertikala ytor. Andra passar för väggar och tak. Det finns också en komposition med hög hållfasthet avsedd för golv.
Du kan applicera gipsputs på väggar utan ribbor. På en rengjord och grundad yta applicerar du bruket med en bred spatel med lite överskott. Därefter jämnar du av väggen med en rätskiva och tar bort överflödig puts. Sedan fortsätter du med nästa sektion. Efter en halvtimme bearbetar du den putsade väggen igen med rätskivan för att skära bort kvarvarande ojämnheter. Efter ett dygn rengör du ytan med en speciell borste eller spatel och grundar den.
Vad är cementputs
Cementputs används oftare än andra som efterbehandlingsmaterial. Den används för grovbearbetning. Cement är ett oorganiskt bindemedel som framställs av klinker och finkornig gips. Kompositionen på cementbasis har hög hållfasthet, fuktbeständighet och lång livslängd.
Med cementputs kan man åtgärda murningsdefekter, fylla sprickor och andra ytfel. Efterbehandlingsarbeten kan utföras både inomhus och utomhus. Efter härdning är cementet inte rädd för fukt eller kyla.
För att ge putsen vattenavvisande egenskaper tillsätts hydrofoba tillsatser som förhindrar fuktupptagning och ytförstöring. Materialet förstörs inte av temperaturväxlingar. En egenskap hos cementputs är den långa bindningstiden.
Användningsområde, typer av cementputs
Cementblandningar används för putsning av bostäder, kommersiella och industriella byggnader. Sådan puts används för beklädnad av balkonger, källare, pooler, källarutrymmen, tvättstugor och fasader.
Vanliga blandningar används för att jämna ut väggar i ekonomibyggnader och källare. Materialet för universellt bruk ger en slät yta, så dess användningsområde är bredare. Högkvalitativt bruk används där perfekt arbetskvalitet krävs, det kräver applicering i 5 lager.
Typer av cementputs:
- Cement-sand – denna blandning anses vara ren, den tillsätts en liten mängd modifierande tillsatser, idealisk sandfraktion är 0,5–2 mm;
- Cement-kalk – i blandningen är den andra huvudkomponenten kalk.
Båda blandningarna används för att jämna ut underlag, grovputsa väggar, fylla fogar mellan plattor och sprickor, skapa ett värme- och ljudisolerande lager, samt som förbehandling före slutlig ytbehandling. Cementet i blandningen kan vara av olika kvalitet (från M-150 till M-500). En högre cementkvalitet i blandningen innebär att putsen kan användas för utomhusarbeten och i rum med hög luftfuktighet.
Cement-kalkblandningar rekommenderas endast för invändig ytbehandling. Kalken som tillsätts gör bruket mer plastiskt, skyddar ytor mot bakterier och mögel samt ger bättre vidhäftning mot underlaget. Sådana blandningar används mer sällan än cement-sandbruk.
Det är lätt att förbereda bruket genom att blanda det med en borrmaskin utrustad med en visp. Väggen rengörs först, därefter appliceras en primer. Detta säkerställer ett högkvalitativt resultat. Därefter sätts riktlinjer upp med 1–1,5 meters mellanrum (beroende på längden av riktbrädan). Putsbruket kastas på underlaget med en murslev. Nästa steg är att dra ut den applicerade blandningen med hjälp av en riktbräda. Om det finns ojämnheter, jämnas de till med en putsbräda efter att bruket har börjat stelna.
Vad är skillnaden?
Namnet avslöjar att gips är basen i gipsbruk, medan cement är den viktigaste komponenten i cementputs. Syftet är detsamma i båda fallen: att jämna ut ytan innan den slutliga ytbehandlingen appliceras.
Cement-sandblandningar är ett grövre material som oftare används för utomhusarbeten, eftersom härdad cement inte påverkas av hög fuktighet och temperaturväxlingar. Dess kristaller växer in i varandra efter härdning och bildar starka bindningar.
Gipsbruk används uteslutande i slutna utrymmen med låg och normal luftfuktighet. Till exempel rekommenderas inte gipsputs i badrum, inte ens under kakel. Fukt sipprar gradvis genom fogarna, vilket minskar hållfastheten hos gipsputsen, och kakelskiktet kommer förr eller senare att lossna.
Jämförande tabell
Tabellen visar tydligt egenskaperna hos byggbruk baserade på gips och betong, deras fördelar och nackdelar, samt skillnaderna. Genom att läsa dessa data kan du avgöra vilken blandning som passar bäst.
| Gipsbaserad | Cementbaserad | |
| Egenskaper | Åtgång – 8-9 kg/kvm;
Stelningstid – 1 timme; Fullständig torkning av ytan – 3 timmar. Arbeta med denna blandning vid temperaturer från +5° till +30°C. Utan armeringsnät är den tillåtna skikttjockleken max 50 mm. Putsbruket belastar bärande konstruktioner minimalt eftersom det har låg vikt. |
Lösningen har hög densitet och en specifik vikt på 1600-1800 kg/m³. Tryckhållfastheten är 2,5-22 MPa (beroende på cementkvalitet). Appliceras vid temperaturer från +5 °C, men det finns även vinterblandningar som kan användas vid lätt minusgrader. Vid ett tillfälle kan ett lager på upp till 40 mm läggas på. Om armeringsnät används kan tjockleken ökas till 70 mm. Härdningstiden är från 30 minuter till 3 timmar. |
| Fördelar | Miljösäkerhet, värme- och ljudisolerande egenskaper, brandmotstånd, förmåga att absorbera överflödig fukt från luften, hög vidhäftning. | Hållfasthet, nötningsbeständighet, hög vidhäftning mot underlaget, fuktbeständighet, temperaturväxlingsbeständighet, låg kostnad. |
| Nackdelar | Låg hållfasthet, lämpar sig inte för utrymmen med hög luftfuktighet och utomhusarbeten. | Lång härdningstid, hög vikt hos cement-sandblandningarna. |
| Pris | Från 34 kr per förpackning på 30 kg. | Från 24 kr per förpackning på 25 kg. |
Priset på varan beror på tillverkarens märke, förpackningsvolym och andra parametrar. Puts kan köpas inte bara i byggcenter, utan också beställas via internet (i så fall tillkommer extra kostnad för leverans).
För- och nackdelar med gipsputs
Gipsputs är det huvudsakliga materialet som används för invändig ytbehandling av rum. Förutom gips innehåller blandningen olika tillsatser som påverkar egenskaperna. Med hjälp av ytterligare komponenter kan man påskynda härdningen av bruket och öka vidhäftningen.
De viktigaste fördelarna med gipsputs:
- utomordentlig utjämningsförmåga – väggarna blir perfekt jämna, vilket gör att spacklingssteget kan hoppas över;
- hög vidhäftning – gips fäster bra på alla ytor;
- låg förbrukning – jämfört med cementputs används gipsblandningen mer ekonomiskt;
- möjlighet att applicera ett lager på 50 mm tjocklek på en gång;
- enkel applicering – blandningen appliceras, planas och slätas ut utan ansträngning;
- bra värme- och ljudisolering – efter putsning släpper väggen mindre buller och blir varmare;
- inga spår av vattenskador – om den putsade ytan utsätts för en enstaka fuktighet, försvinner spåren efter torkning.
Inte utan nackdelar. En sådan blandning är dyrare. Gipsbruk härdar snabbt, så det måste blandas i små satser. Materialet kräver förberedelse – innan applicering på betongytor måste man använda primer, metallunderlag kräver rostskyddsimpregnering. En sådan primer kan inte användas för utomhusarbeten och i rum med hög luftfuktighet.
För- och nackdelar med cementputs
Cementputs håller sin ställning på marknaden, sådana blandningar är fortfarande efterfrågade. Detta förklaras främst av deras mångsidighet. Cementbaserad puts kan användas för både utomhus- och inomhusarbeten. Efterbehandlingsmaterialet har också andra fördelar, bland dem:
- Lång brukstid – cementen binder ganska långsamt, vilket gör att du kan arbeta noggrant utan att stressa.
- Hög hållfasthet och slitstyrka – när materialet har härdat helt är det svårt att skada det.
- Prisvärt – cementputs har den lägsta kostnaden jämfört med andra blandningar.
Dessa blandningar har också nackdelar. Putsen fäster dåligt mot betongunderlag och torkar långsamt. Det tar 2–3 veckor för den applicerade blandningen att härda helt. Den putsade ytan ser ganska grov ut, så den måste spacklas.
Det är inte särskilt trevligt att arbeta med sådan puts – cementdamm lägger sig på alla ytor och kommer in i luftvägarna. Du kan inte påskynda torkningen av en putsad vägg med fläktar eller värmekanoner, putsen spricker då. Du måste vänta tills ytan härdar naturligt.
Vad är bäst att välja
Valet av material bör baseras på putssortens egenskaper. Cementbaserad blandning är universell och passar både för inomhusrenovering och putsning av ytterväggar. Gips, som är ett mer känsligt material, används endast för invändig bearbetning.
Om tiden är knapp under renoveringen är det bättre att välja gipsputs för att jämna till väggarna i lägenheten. Den ger en så jämn yta att spackling blir onödig. Du kan direkt måla eller tapetsera. Gipsbruk är också användbart när du måste lägga ett tjockt lager puts direkt på en ojämn vägg – upp till 5 cm.
Cement är oumbärligt för arbete med fasader, balkonger, källare och andra utrymmen utan uppvärmning, där temperaturväxlingar och hög luftfuktighet kan förekomma. Cementbruk har dessutom hög hållfasthet, så ytan håller i många år. För spröda väggar är det bättre att inte använda cementbaserad blandning, eftersom den är ganska tung.
När du väljer mellan gips- och cementputs, bedömer du rummets egenskaper. Det är viktigt hur stabilt temperatur- och fuktförhållandena är, och om det är invändig eller utvändig bearbetning. Cementblandningen har ett brett användningsområde, men har också sina nackdelar. Gips är bättre för arbete i bostadsutrymmen. På sådan puts kan du direkt måla eller tapetsera.





