Vad är skillnaden mellan emalj och färg?

På den moderna marknaden för ytbehandlingsmaterial finns ett stort utbud av färg- och lackprodukter med liknande egenskaper och egenskaper. Konsumenten har svårt att förstå skillnaden mellan emalj och målarfärg. Situationen försvåras av att det inte finns någon tydlig gräns mellan dem, men den förstnämnda säljs som en separat produktkategori med lämplig märkning. Men vid en närmare granskning kan man se skillnaden – den ligger i sammansättningens detaljer, användningsnyanser och prestandaegenskaper.

Hur man skiljer emalj från målarfärg

I en bred bemärkelse är vilken målarfärg som helst en blandning som kan ge en yta en specifik färg. Men inom renoverings- och byggbranschen avser termen i allmänhet vattendispersions-, pulver- och oljebaserade blandningar tillverkade på torkande olja eller oljor.

Emalj i ordets ursprungliga betydelse är inte en målarfärg. Det är en tunn glasartad beläggning för metall, som erhålls genom högtemperaturbehandling. Emaljfärg är däremot en typ av färg- och lackmaterial. I dagligt tal förkortas produktnamnet ofta och denna typ av färg kallas emalj.

Både vanliga färger och emaljfärger används inte bara för dekorativa utan även för skyddande ändamål. Blandningarna hjälper till att minska den negativa påverkan av fukt, UV-strålar och temperaturväxlingar på ytan.

Båda typerna av färg- och lackmaterial måste uppfylla följande krav:

helt täcka den ursprungliga färgen på det material som behandlas;
ge god vidhäftning till ytan (adhesion);
efter torkning inte avge giftiga föreningar;
ha skyddande egenskaper och motståndskraft mot mekaniska skador.

En annan likhet mellan färger och emaljer är att båda typerna delas in i kategorier beroende på vilken yta de är avsedda att behandla. Båda blandningarna kan användas för trä, metall, betong och så vidare.

Emalj skiljer sig från målarfärg genom följande egenskaper:

Sammansättning. Basen för emalj är lack, i vilken färgpartiklar, fyllmedel och målinriktade tillsatser är fördelade. Målarfärg är däremot en blandning av pigment, fyllmedel, tillsatser och oljiga substanser (oljor, torkande olja etc.).
Användningsområde. Eftersom emalj bildar ett tunt, glansigt lager används den oftare för dekorativ ytbehandling. Målarfärg hjälper till att ge ytan en mättad nyans och lägger sig i ett tätare lager, vilket ger ett pålitligt skydd av det behandlade materialet mot repor och andra skador.
Användningsdetaljer. För att underlätta appliceringen måste oljebaserade färger spädas med torkande olja, medan emaljer späds med vanligt lösningsmedel.
Beläggningens täthet. Båda produkterna bildar en enhetlig, ogenomskinlig film. Men emaljskiktet är hårdare och mer elastiskt.
Motståndskraft mot fukt och temperaturväxlingar. I detta avseende vinner emalj, den är mindre benägen att brytas ned av negativa faktorer.
Förmåga att behålla färg. Emaljer bleknar inte och behåller sin färgmättnad länge, även i starkt solljus. Färger är däremot känsligare för UV-strålning och måste förnyas oftare.
Pris. Kostnaden för färg och lack beror till stor del på tillverkare, distributionsregion, produktkvalitet och andra kriterier. Men som regel är emaljer dyrare.

Emaljfärger finns också i ett bredare sortiment av färger och nyanser jämfört med oljefärger, vilket gör dekorationen mer varierad och intressant.

Emalj

Emaljfärger skapar en hård, oftast blank yta som liknar klassisk emalj. Beroende på sammansättningen delas de in i varianter, där skillnaderna ligger i användningsdetaljer, slitstyrka och andra egenskaper.

Emaljfärger kan vara av följande typer:

Alkyd. Kännetecknas av hög motståndskraft mot väder och rengöringsmedel. Kan användas för målning av både invändiga och utvändiga ytor, inklusive trä och metall. Ytan är blank och glansig.
Alkyduretan och uretan. Karakteriseras av hög hållfasthet och slitstyrka. Täcker lätt färgen på ytor som tidigare målats med olje-, epoxi- eller pentaftalbaserade produkter.
Alkydmelamin. Har hög vatten- och väderbeständighet samt goda skyddsegenskaper. Lämpar sig för målning av föremål som används i fuktigt och varmt klimat.
Pentaftal. Vanligast för hushållsbruk. Beroende på variant har de olika väderbeständighet. Detta kriterium avgör färgens användningsområde – för utomhusarbete eller invändig ytbehandling.
Glyftal. Kännetecknas av snabb torkning. Medan andra emaljfärger härdar helt inom ett dygn, stelnar glyftalemaljer redan efter 6 timmar.
Nitrocellulosa (nitroemaljer). Används för målning av trä, metall och betong. Kännetecknas av en stickande acetonlukt, vilket gör att de oftast används utomhus.
Kiselorganiska. Passar för alla typer av ytor. Tål fukt och mekaniska skador samt har hög hållfasthet.

Detta är bara de vanligaste typerna av emaljfärger. Beroende på tillverkare kan sortimentet vara mycket bredare.

Färg

Förutom baskomponenterna tillsätts även extra ämnen i färgerna som påverkar produktens egenskaper. Till exempel förbättrar de massans flytbarhet, pigmentstabilitet och vidhäftning, ger extra UV-skydd och mycket mer. Beroende på tillsatser delas färg- och lackmaterial in i lasyr, mineral, lim, emulsion och så vidare.

Blandningar klassificeras också efter användningsområde:

För slät yta. Lämpliga för målning av ytor med defekter som sprickor och ojämnheter. Bildar ett tätt, jämnt lager. Ekonomiska vid behandling av stora ytor.
För matt yta. Liknar slät yta men är mindre slitstarka och lättare att ta bort från ytan.
För glansig yta. Karakteriseras av tydlig, spegelliknande glans som reflekterar ljus. Har hög hållfasthet, men om repor och bucklor uppstår på ytan syns de mycket tydligt.
För halvblank yta. Ger ytan glans och skyddar materialet mot fukt. Populära på barninstitutioner där väggar, dörrar och möbler måste tvättas ofta.
För pärlemorglans. När det gäller glans är de ett mellanalternativ mellan blanka och halvblanka färger. Hållbara och bryts inte ner av fukt. Men mindre motståndskraftiga mot mekanisk skada än andra.

På frågan om vad som är bäst att välja, färg eller emalj, kan bara proffs eller erfarna säljare i byggvaruhus ge ett säkert svar. Det beror på syftet (dekoration eller skydd), typ och skick på ytan, samt om arbetet ska utföras inomhus eller utomhus.